Anta att ett land har totalt 1 miljon kronor i omlopp. Det är alla pengar som finns i landet. Om någon uppfinner en sedelpress och skapar ytterligare 1 miljon kommer det nu finnas 2 miljoner kronor i landet. Uppfinnaren beger sig ut i landet och handlar med sina nyskapade pengar och kan köpa i princip vad som helst. Då är frågan om landets välstånd fördubblats eller om landets pengar har halverats i värde.
Om miljonären aviserar att han just skapat 1 miljon kronor skulle det väcka misstankar och folk hade sannolikt ifrågasatt vad som sker. Om han istället sköter sina affärer med lite planering och agerar som om det vore helt naturligt, skulle priserna på varorna han vill köpa inte hinna öka i samma takt som han spenderar. Alla som får sälja mer varor kommer i sin tur få mer pengar att spendera, vilket driver upp prisnivåerna enligt principen om tillgång och efterfrågan. Om ryktet snabbt spreds att en miljonär, rikare än alla andra tillsammans, köpte upp alla landets tillgångar skulle priserna öka snabbare eftersom efterfrågan går upp.
Detta kallas cantilloneffekten och beskrevs redan på 1700-talet av en fransman vid namn Richard Cantillon. Han observerade hur pengar fördelas ojämnt över befolkningen när regeringar eller centralbanker fördelade ut pengar(1). Den österrikiske ekonomen Friedrich August von Hayek beskrev det som ”om du häller honung i en kopp sprids den inte jämnt. Den klumpar sig först i mitten av koppen innan den sprids ut”. På individnivå får detta stora följder på konsumenternas köpkraft.
Varianter förekommer på stavningen och ibland skriver vissa cantillioneffekten eller kantillioneffekten. Cantillon effect är den engelska benämningen.
Det är alltså personerna med rätt kontakter som har närmast till sedelpressen som gynnas först och mest. Mer pengar finns för att köpa samma mängd varor och de som drabbas hårdast är de med lägst inkomster. Rik blir rikare och kan även ta billiga lån och köpa hårda, reella och faktiska tillgångar i ett tidigt skede innan allmänheten får chansen. När väl vanliga folket får möjligheten att köpa är priset avsevärt högre på grund av efterfrågeökning, och de initiala köparna kan sälja en del av sin ursprungliga satsning och återinvestera vinsten i andra tillgångsslag.
Läs också: Riksbankens personal fick extremt fördelaktiga lån
Ett modernt exempel på Cantillonefftekten i praktiken är det som hände år 2020. Världens börser rasade och massiva stimulanser skapades för att ”rädda ekonomin”. De rikaste kapitalägarna kunde köpa billiga aktier med nyskapade pengar. Hela 2021 och 2022 köpte de vanliga människorna, småspararna in sig i vad de trodde var marknadens återhämtning och pensionsfonder köptes med hög premie. Det visade sig att cantillionärerna sålde och vi vanliga arbetare köpte av dem när deras värdeökning var tillräcklig.
Ofta beskylls kapitalismen för att vara orsaken till klasskillnader och ojämlikhet i samhället. Från socialistiskt håll heter det att de rika skor sig på de fattigas bekostnad. Må så vara, men det är inte kapitalismens fel. Kapitalism är en förutsättning för att marknaden ska fungera. Nuvarande kapitalism är en blandning av socialism och centralplanering förtäckt till just kapitalism. Systemet är konstruerat på det viset och har varit länge. En arbetare kommer aldrig kunna bli rik på sin lön. Kapitalägarna blir däremot rikare, inte på grund av kapitalism utan på det snedvridna och orättvisa systemet.
Centralbankers och regeringars skatte- och penningpolitik är en del av, men inte hela, orsaken till den ojämna fördelningen och till att klasskillnader förekommer och tenderar att växa över tid.
Följande är ett utdrag ur Bitcoinhandboken, skriven av Björn Tisjö 2022. Boken köps via Adlibris eller andra bokhandlare:
(1) Lehner, Heike, The Cantillon Effect and Populism