Riksbankens personal fick fördelaktiga lån

Tillsvidareanställda på Sverige riksbank har sedan 1989 haft möjligheten att ta förmånliga personallån genom arbetsgivaren. Förmånen regleras varken i kollektivavtal eller i skriftliga anställningsavtal och den är en ensidig förmån från Riksbanken.

De nu gällande bestämmelserna innebär förmånen att den anställde kunnat teckna lån på maximalt 1 800 000 kronor med en räntesubvention där ränteförmånen beskattas av låntagaren. Räntan har varit långt under vad andra låntagare betalar i affärsbanker. Löptiden är maximalt 45 år och möjlighet till lägre amorteringstakt de första fem åren efter att lånet tecknades gick att välja. Den rörliga räntan med rabatt har som lägst kunnat vara 1 procent och den fasta räntan 1,5 procent inklusive rabatten. 

 

Att jobba på Riksbanken och låna 1,8 miljoner i 45 år till en kostnad av halva inflationsmålet är en förmån samhällets övriga löntagare bara kan drömma om. Detta är ett praktexempel på cantilloneffekten: de med närhet till sedelpressen gynnas först. 

– Björn Tisjö, författare Bitcoinhandboken och redaktör för svenska The Bitcoin Standard.

 

Lånen tveksamma men kunde inte sägas upp

Hösten 2007 gjordes en utredning av advokatbyrån MAQS, på uppdrag av Riksbanken, och i den framkom att banken inte kunde säga upp befintliga lån med hänsyn till tvingande bestämmelser i konsumentkreditlagen. Personallånen beslutades löpa på till dess de är slutamorterade eller så länge som anställningen varar. Pensionärer som hade lån när de gick i pension kunde behålla dessa till dess de blir slutamorterade. Teckning av nya lån har inte kunnat ske efter pensionsavgång.

Riksbanken är idag den enda myndighet som har denna typ av anställningsförmån. Andra företag och myndigheter erbjuder t.ex. friskvårdsbidrag eller flextid. Riksbanken ger miljonlån långt under marknadspris. 

Sedan den 1 juni 2015 kan nya lån inte tecknas men befintliga löper på tills de är slutamorterade.

 

Ur Riksbankens egen promemoria:

Personallånen är en uppskattad förmån hos personalen. Periodvis har den ekonomiska subventionen inte varit obetydlig och anställda kan ha undvikit att behöva förhandla med affärsbanker om räntevillkor etc. 

 

Förmånen togs bort – för nyteckning av lån

Innan förmånen stoppades kommunicerade Riksbanken ut till samtlig personal att lånen skulle tas bort och det gick då att teckna lån för dem som ännu inte gjort det.

 

I en promemoria från Riksbanken står det:

“Även om förmånslånen från tid till annan innebär en inte obetydlig ekonomisk fördel för den anställde talar dessa omständigheter för att risken är förhållandevis liten att ett beslut om avskaffande av låneerbjudandet skulle kunna ifrågasättas på arbetsrättsliga grunder. Denna risk blir ännu mindre om Riksbanken förvarnar sina anställda om att erbjudandet kommer att tas bort så att det finns praktiska möjligheter att dessförinnan teckna lån enligt det nuvarande erbjudandet.”

Den 31 december 2014 hade 288 personer, inklusive pensionärer, totalt utnyttjat förmånen. Per årsskiftet 2022-23 har 120 anställda och pensionärer en sammanlagd låneskuld på 95 miljoner kronor som Riksbanken beräknar att dra in en miljon kronor på i räntor under 2023. 

 

Räntesatserna ytterst förmånliga – för insynspersoner

Beträffande större lån för bostadsändamål har låntagaren kunnat välja mellan rörlig ränta, bunden ränta eller en kombination av dessa alternativ. Exempelvis har halva lånebeloppet kunnat fås med rörlig ränta och halva med bunden ränta. Vid val av kombination av olika räntesatser ska det upprättas ett skuldebrev för respektive lånebelopp med därtill hörande räntesats.

Räntesatsen för lån med rörlig ränta baseras på den genomsnittliga räntesatsen för 3-mån räntebindningsperiod, som ett antal av Riksbanken utvalda bostadsinstitut använder sig av, med ett avdrag på 2,15 procentenheter. Den lägsta räntan för lån med rörlig ränta är  1,00 procent.

 

Låna 1,8 miljoner i 8 år med fast ränta på 1,5 %

Räntesatsen för lån med bindning ska baseras på den genomsnittliga räntesatsen för respektive räntebindningsperiod, som ett antal av Riksbanken utvalda bostadsinstitut använder sig av, med ett avdrag på 2,15 procentenheter. Ränteperioderna är 1, 2, 3, 4, 5, respektive 8 år. Den lägsta räntan för lån med fast ränta är 1,50 procent.

Riksbankens personallåneräntor beräknas och fastställs den 25:e varje månad av avdelningen för penningpolitik och publiceras på Riksbankens intranät, Banconätet. Om den 25:e infaller på en dag då avläsning ej är möjlig ska närmast möjliga föregående dag användas. Som bas för genomsnittberäkningarna används de av Dagens Industri publicerade boräntorna. Räntorna gäller från och med den första till och med den sista efterföljande månad.

 

Uppsägning av lån

Uppsägning av lån sker sex månader efter det att anställningen i Riksbanken upphört, dock ej vid pensionering. Om en anställd beviljas tjänstledighet kan, om Riksbanken bedömer att skäl föreligger, lånet sägas upp till betalning sex månader efter det att ledigheten beviljats. Vid uppsägning av lån med anledning av att anställningen i Riksbanken upphör, förklarar sig Nordea Bank Sverige AB (publ) villig att, med förbehåll dels för sedvanlig kreditprövning, dels för legala eller marknadsmässiga hinder, erbjuda låntagaren nytt lån till de villkor, inklusive räntevillkor, som allmänt tillämpas i banken för de krediter som kan bli aktuella.