Ny definition av riksbankens uppdrag och svensk CBDC?

Den nya riksbankslagen som klubbades igår har varit på remiss hos ett flertal aktörer. De flesta remissinstanser tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det.

En tydlig ändring är skrivningen att prisstabilitetsmålet ändras. Tidigare löd beskrivningen av uppdraget att Riksbanken ska “upprätthålla ett fast penningvärde” men har har nu ändrats till “målet är att upprätthålla en låg och stabil inflation”. Riksbanken säger sig ha “tolkat” skrivningen så, nu blir den alltså lagstiftad.

Det står också att Riksbanken “utan att åsidosätta prisstabilitetsmålet ska ta realekonomisk hänsyn, och bidra till balanserad utveckling av produktion och sysselsättning”. Med andra ord blir nu inflationen lagstiftad och kronans penningvärde skall inte längre vara fast, vilket den gamla lagen sa. Även om Riksbanken med tiden ändrat sin egen tolkning.

 

Läs också: Ny riksbankslag 

 

Insynen i Riksbankens verksamhet stärks och meningen är att centralbanken skall vara mer avskild från staten och att det klargörs bättre i den nya lagen. Förhållandet till unionsrätten tydliggörs och vid alla internationella arbeten skall riksdagen och regeringens övergripande ståndpunkter gälla. Det skrivs också in i lagen att Riksbanken ska identifiera hot mot en hållbar utveckling och vidta åtgärd eller om mandatet inte räcker, meddela riksdagen.

Angående kontanthantering bli det tydligare att allmänheten ska kunna göra betalningar. Riksbanken blir skyldiga att tillse att det finns kontanter i hela Sverige och de ska driva minst 5 depåer för kontanthantering.

 

Läs mer: Sveriges Riksbank – världens äldsta centralbank 

Tydlighet kring Riksbankens personal 

Vidare minskas riksbanksdirektionen från 6 till 5 ledamöter och det inrättas rutiner för ett ansökningsförfarande att anställa nya direktionsledamöter. Fram tills nu har det skett via utnämningar.

Samtliga ledamöter i riksbanksfullmäktige och direktionen skall anmäla innehav av finansiella instrument till riksdagen. 

Finansutskottet får 5 miljoner kronor extra att granska hela Riksbankens verksamhet.

 

Lagen inte glasklar om e-krona och CBDC

I lagen står det att läsa att den Europeiska centralbanken och Riksbankens direktion menar att kravet på att riksdagens medgivande kan strida mot EU:s regelverk om elektroniska pengar och direktionen anser också att det kan strida mot instruktionsförbudet. Direktionen framför också att processen för riksdagens godkännande bör tydliggöras.

Om Riksbanken skulle ge ut ett nytt digitalt betalningsmedel, t.ex. en e-krona, till allmänheten skulle det medföra en stor förändring av betalningsmarknaden. Till skillnad från ECB och Riksbankens direktion anser regeringen därför att riksdagens medgivande bör krävas innan ett nytt digitalt betalningsmedel ges ut.

Slutsatsen bör vara att riksdagens sista ordet i huruvida en CBDC, digital centralbank valuta kan införas. 

 

https://www.regeringen.se/4aae6e/contentassets/8a5648849b33499d98d6ab8de785887d/en-ny-riksbankslag-prop.-20212241.pdf