0-ränta till 2024 enligt Riksbanken  

Bild: Riksbanken, foto Sandra Birgersdotter Ek. Grafik: Ekonomifakta.se

 

Trots att inflationen nått sin högsta nivå sedan finanskrisen 2008 lämnar Riksbanken räntan oförändrad. Det är främst konsumentvaror såsom bensin, mat och el som driver inflationen med sina ökande priser enligt Riksbanken. Riksbankschefen Stefan Ingves spår ingen avmattning i stimulanserna förrän tidigast under senare delen av 2024.

Riksbankens främsta styrmedel är räntan. För att stimulera ekonomin hålls räntan nere vilket möjliggör för konsumenter att låna pengar billigt och på så vis köpa, konsumera och leva som vanligt. Omvänt gör en hög ränta det dyrare att låna pengar och folk gör större avväganden och prioriteringar i vad de ska köpa. Höga räntor minskar konsumtionen, i synnerhet för den med stora lån eftersom alltmer inkomst går till att betala på sina lån.

Riksbanken anser att svensk ekonomi fortfarande är ansträngd och behöver stimuleras. Sviterna av pandemin finns kvar i samhället och märks inte minst bland företag som ännu inte nått upp till sina omsättningsvolymer som rådde före pandemin. 

 

Avmattning väntas 

Flera experter tror att inflationen kommer öka mer för att sedan mattas av. En stor anledning till inflationen är enligt Riksbanken att pandemin skapat störningar i leveranskedjan vilket fått producenter och tillverkare i otakt med varandra. Som följd har många företag tvingats höja sina priser för att klara sina åtaganden, men Riksbanken menar alltså att det är tillfälligt. 

 

Riksbanken skriver själva i sitt pressmeddelande:

Konjunkturen är stark och inflationen har stigit snabbt, till stor del drivet av stigande energipriser. Riksbanken bedömer att inflationen faller tillbaka under nästa år.

Direktionen har beslutat att lämna reporäntan oförändrad på noll procent och att under första kvartalet 2022 köpa obligationer för att kompensera för kommande förfall i Riksbankens värdepappersinnehav. 

Direktionens prognos är att innehavet kommer att vara ungefär oförändrat under 2022, vartefter det gradvis minskar, och att reporäntan höjs under senare delen av 2024. Med en sådan penningpolitik väntas inflationen vara vid målet på sikt.

 

Christopher Eriksson, VD på Btcswe kommenterar: 

Att Riksbanken väljer att fortsätta på samma linje att expandera den monetära basen för att stimulera ekonomin är inte förvånande då centralbanker runt om i världen väljer samma tillvägagångssätt. En given utgång av detta är att värdet på FIAT-pengar kommer fortsätta urholkas och värdet av tillgångar som aktier, fastigheter och kryptovaluta kommer att fortsätta stiga. Detta kan förstås uppfattas som positiv för de företag och hushåll som äger dessa tillgångar men de som drabbas värst är de som har det sämre ställt. Ett hushåll som lever på inkomst av arbete kommer se sin köpkraft minska eftersom löner inte hänger med den reella inflationstakten och att t.ex. spara ihop till ett hus eller lägenhet blir svårt för den som inte har varit tidigt in på marknaden. 

Samtidigt riskerar drastiska räntehöjningar att destabilisera det finansiella systemet och utlösa en lågkonjunktur eller till och med en kris. FIAT-systemet är fast i ett moment 22 och politiker och centralbanker sitter bakbundna av sitt eget system. Bitcoin fungerar som en motpol mot FIAT-systemet där den monetära basen följer strikta förbestämda regler som inte går att manipulera. Detta är en av orsakerna till att vi ser enorma mängder kapital försvinna från bankernas balansräkning in i kryptovalutor. Enligt centralbankerna själva och finansiella myndigheter är detta huvudanledningen till att man snabbt vill få en strängare reglering av kryptovalutor, Länk1, Länk2. Dock kommunicerar man till allmänheten från centralbanker och myndigheters håll att reglering främst krävs för att skydda konsumenter och miljön.

 

https://www.riksbank.se/sv/press-och-publicerat/nyheter-och-pressmeddelanden/pressmeddelanden/2021/penningpolitiskt-beslut-nollranta-och-oforandrat-innehav-av-vardepapper/ 

https://www.svt.se/nyheter/ekonomi/riksbanken-lamnar-rantebesked-2

https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor–valutakurser/reporanta-in–och-utlaningsranta/